När tänker tillbaka på hela skriv processen nu när det har gått tio månader, käns det som om jag knappt kommer ihåg vad som hände. Precis som om någon slagit mig i huvudet med en påk av något slag. Det som gick sönder och ramlade ut i små ord blev den färgglad och bångstyrig liten egensinnig bok. Det finns faktiskt en sak som jag känner att boken genomsyrar i mn egen eftertänksamhet. Det är att alla människor som beskrivs i boken värderas bara efter hur goda de är och allt gott de gjort. Det som är negativt stryks bara bort med den överstyrykningspennan som gör bokstäver osynliga. Det är med öppet sinne och med stor acceptans jag som författare möter mina karaktärer. Utan att döma på något sätt. Det måste ju vara ett sätt att bejaka mångfalden. Den viktiga mångfalden.
En gång skrev jag en krönika som hette just nått med mångfald. Få se nu. Det var dagen innan jag påbörjade min bok. Just det!
Titeln var "Olikheten vinner alltid över likheten likt mångfalden över enfalden.". Jag ler när jag ser min egendomligt finurliga titel. Även om jag inte i krönikan skrev något kring rasistisk eller sexuell enfald så handlade den egentligen om all mångfald. I krönikan beskrev jag en vän som var så olika alla så att även många av dem som utåt sett stod på barikaderna och bejublade mångfald med den regnbågsfärgade flaggan i varje hand, blev rädda över den kraftfulla olikheten som min vän representerade. Mångfald måste gälla i alla plan och i alla situationer. Det måste ju vara okey att vara olika. Det är ju det vi är. Olika.
Den exploderande regnbågen som symboliserar omslaget till Sex heta röd hjortron är en signal om att mångfalden alltid på alla sätt föralltid kommer att spöa skiten ur enfalden.
================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:
Filmen om att skriva en bok!================================================================
Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar