Efter att ha lagt undan tankarna kring boken en hel månad började de sakta snurra igen. Tankarna var tvivlande. Mörka och tvivlande. Den sotsvarta färgen på tankarna färgade sakta men säkert alla bokstäver och ord tillsammans med det digitala pappret.
Men Jonny! Varför har du skrivit en bok? Varför måste du framhäva dig? Du är väl ingen författare heller.
På min högra axeln satt den lilla men övertygande lilla djuvul som stod för det tvivlande. Det som gjorde att jag såg hur alla människor omkring mig skulle skratta och peka finger långt innan de enda läst det jag skrivit. Efter att de tagit sig tid och läst igenom mina ord, mest med hänsyn till mig och vill för att de vara snälla, skulle de inte längre säga något. De skulle verkligen inte finnas något gott att säga. Människorna omkring mig var snälla. De skulle vara tysta så de inte behövde säga hur värdelös de berättelser och texter jag skrivit var. Några få skulle kasta ifrån sig ett uppmuntrande ord eller två. Jag förstod redan nu att det bara skulle vara en ren osanning, framställd av hänsyn och snällhet.
Den snälla djävulen på min vänstra axel pratade på mjukt och lugnt med en sammetslen röst.
Men det kunde väl inte vara så farligt att de hittade texter som kanske inte var så mycket att ha. De kanske hittade något litet frö de kanske till och med skulle tycka mycket om? Tänk bara på dig själv. Du tror ju att det finns människor omkring dig som faktiskt tycker om dig. Inte för att du är utan fel och brister, utan tack vare att du har många. Det är kanske inte det som är det perfekta som skapar intrycket av det levande och verkliga.
Jag lyssnade och förstod. Både de två små djävlarna. De sa egentligen samma sak. Låt boken bli en bild av mig själv. Med sina fel och brister. Låt handlingen och fröna berättelsen vill leverera vara det viktiga. Jag var rädd att jag hade fel och skulle gå rakt in i ett misslyckande på min färd framåt i livet. Trots det ville jag fortsätta att försöka.
Jag utsåg den personen som skulle läsa min bok för den allra fösta gången, till och med för mig själv. Var så god. Läs. Recensera. Tänk efter. Berätta sen till mig vad du tyckte, du som är en riktig bokmal. Du som läser alla sorts böcker. It all your's Isak.
================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:
Filmen om att skriva en bok!================================================================
Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar