Smygpremiären för boken Sex heta röda koppar är gjord. På ett par veckor har hundra böcker sålts, vilket jag tycker är bra. Några som redan har läst den har hört av sig. En kvinna i Kiruna, som fick sin bok hemkörd den tionde november, slutförde läsningen under natten mot Lördag. Enligt hennes egna ord brukar hon inte läsa böcker, men de krönikor jag skrivit som publicerats i Kiruna Annonsblad, brukade hon minsann läsa. De innehöll ord som hon tyckte mycket om. Den nya boken är ju bara en hel bok med krönikor där de flesta redan publicerats i Kiruna Annonsblad. Det måste ju bara betyda att hon tycker boken var bra och det gjorde hon verkligen. Sådant värmer alltid det frusna författarhjärtat.
Under hela veckan har jag och hon bytt ord om tankar och stycken i boken allt medan hon läst vidare. För mig som författare kändes det samtidigt både mäktigt och märkligt att chatta med en läsare som läste innehållet jag skrivit under en period av fem år.
Direkt när hon var klar med den startade hon läsningen av Sex heta röda hjortron, som hon strax är klar med. Jag tror hennes ögon har öppnat sig för bokvärlden. Om jag på något sätt bidragit till det så behövs det inte mer motivation för att skriva böcker. Inte för mig i alla fall.
En annan av mina läsare träffade jag under oktober på annan ort. Just då var hon ännu inte en av mina läsare, men hon är det numera. En klok kvinna som arbetar som Svensklärare. Hon har ett speciellt öga till det gramatiska och allt det andra som behövs för att hålla ett bra språk. När vi träffades fick jag intrycket att få författare klarade av hennes smala nålsöga. Jag lämnade den signerade boken i hennes händer, gjorde jag det med en liten klump i magen, medan orden ljöd i huvudet. "Min bok är en egen entitet. Den skit den får får den minsann ta själv."
Idag fick jag hennes dom.
"Kommer du ihåg att under ditt senaste besök på skolan, pratade du med högstadiets svensklärare? Det var jag! Vi pratade om ett eventuellt författarbesök i några av mina klasser på högstadiet. Jag var ju nyfiken på din bok "Sex heta röda hjortron och kladdig vit grädde" och nu har jag stillat min nyfikenhet genom att läsa den. Boken är fantastisk och språket du använder är magiskt. Du leker med metaforer och du får läsaren att vara närvarande genom hela historien. Det är sällan jag känner frustration av att läsa om någon som öppnar en påse grillkol.....nu var det så bra beskrivet att mina fingrar nästan försökte dra "i den magiska vita härvan" för att få upp påsen :)
Nåja, nu till mitt ärende. Har du någon möjlighet att göra ett besök hos oss? Jag vet att det hade varit uppskattat hos eleverna. Hör av dig, om tid finns."
Jag log och blev generad och svarade som vanligt: JA!
================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:
Filmen om att skriva en bok!================================================================
Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.
