Jag ger aldrig upp! (del 102)

En klok människa jag mötte för många år sedan, förklarade för mig vad framgång är. 

- Om du bestämt dig vart du är på väg och tar ett steg i rätt riktning har du framgång, sa hen med en röst som var osedvanligt övertygande samtidigt som jag såg hur huvudet nickade långsamt. När våra blickar möttes insåg jag att hen inte skämtade.

Jag är verkligen inte i mål med mitt bokprojekt men jag försöker ta steg i rätt riktning varenda eviga dag. Jag förstår att jag kommer att drabbas av fler motgångar. Kanske till och med fler motgångar än medgångar. Jag hoppas medgång leder till mer framgång, tänker jag just nu, samtidigt som jag funderar över hur jag kan ha framgång utan medgång.

Jag ser hur mina fingrar bestämt klistrar igen de två välfyllda, gröna vadderade kuverten, adresserade till bokförlag som ännu inte tillfrågats om bokadoption. I kuverten finns en bok inlindad i papper som innehåller några av era recensioner, ett brev som berättar om mig, om boken och en snäll begäran om bokadoption.

Jag ger aldrig upp, trots att jag, av erfarenhet, vet att motgång gör ont varje gång. Jag ger aldrig upp, trots att jag vet att jag negligerar alla former av den framgång jag drabbas av. Jag ger aldrig upp, trots att jag är osäker om jag ens kommer att märka eller känna av om jag plötsligt och kanske oförklarligt får medgång. Jag ger aldrig upp det jag påbörjat bara för att det går långsamt framåt eller hastigt bakåt. Varje form av förändring är bara ett steg till en ny plattform som ger en hand med nya kort att spela ut. Jag ger aldrig upp.


================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:

Sex heta Röda - Webshop

e-Bok

www.lajoanis.se

Filmen om att skriva en bok!

================================================================

Om du på något sätt behöver hjälp och jag har möjlighet att hjälp dig, gör jag gärna det. 

Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.

 

Mäster Raux är ängeln i rummet. (del 101)

Igår eftermiddag var det dags för ett bokbesök på Änglafötter i Kiruna. En liten shop belägen mitt emot Hotell Ferrum. Även om shoppen är liten så är en sådär alldeles go så man blir knäsvag. Inne i shoppen bor Anette som bedriver fotvård, Zim som jobbar med Thaimassage och så sist men definitivt inte minst Andreas. I mitt huvud har jag gett honom artistnamnet Mäster Raux, inte på grund av att han är speciellt rå, men det är ett namn som man med enkelhet minns. Man kan inte annat än att tycka om Mäster Raux. Han är inte högljudd eller yvig i sina rörelser, utan mer lugn och tillbakadragen. Lugn men utan att vara blyg på något sätt. När jag ser på honom ser jag en människa med ett stort hjärta omgiven av en kropp som är fylld helande kompetenser. Hans ögon, som lyser av givmildhet, passar bra till hans övriga jag. Allt bildar en övertygande enhet. Mäster Raux jobbar med alla möjliga typer av helande processer. Allt för att kunna få människor i hans omgivning att må bättre. Med minimalistiska rörelser och en en behagligt lugnande stämma övertygar han mig på direkten. Han kan verkligen sin sak.

Mitt i en ofullbordad mening som just hade lämnat min mun, kastade han sig fram och påbörjade en av sina helande process. Meningens innehåll hann bara fram till att jag dragits med en ömmande armbåge sedan januari innan han, med ett bestämt och inövat grepp, tog tag i armen. Han kände och tryckte och utlöste pulserande smärtor som vandrade längs med armen. Plötsligt pekade han med en rund men förtjockad penna mot min ömmande armbåge och babblade en massa gallimatias blandat med de begripliga orden "röd laser". Jag kände omedelbart hur smärtan lämnade armbågen som om den fått vingar. Kanske var det en ängel i rummet som tagit med sig smärtan? Jag tror faktiskt det är Mäster Raux som är en ängel i vilket rum han än kommer till.

Jag är lyckligt lottad som tack vare min färgglade och något bångstyriga bok år möjligheten att träffa änglar i rummet. Tack Mäster Raux!

================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:

Sex heta Röda - Webshop

e-Bok

www.lajoanis.se

Filmen om att skriva en bok!

================================================================

Om du på något sätt behöver hjälp och jag har möjlighet att hjälp dig, gör jag gärna det. 

Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.

 

Sex heta röda koppar med stark svart kaffe. (del 100)

Just nu sitter jag på det grandiost ombyggda hotellet i Gällivare med det givna namnet Grand Hotel Lapland. I min hand har jag en stor kopp kaffe, som enligt damen som serverade var gjord på bönor. Hon menar säkert väl men ändå kan jag inte låta bli att undra vilket kaffe som inte är gjord på bönor. Allt medan min mun formar sig till någon som en vänlig själ skulle kalla för ett leende.

Till hösten kommer jag kanske ut med en ny bok. Det kommer att blir en ny bok men med en blandning av nya och gamla texter. Jag firar fem år som krönikör på Kiruna Annonsblad i november. Det tänkte jag fira med att ge ut alla mina krönikor i bokformat. Det blir tre till fyrsidiga betraktelser av livet som serveras i kronologisk ordning. Jag tror du med fördel kan läsa dessa medan du avnjuter en kopp av den heta, svarta och starka och starka dryck. med den förföriska aromen den obönhörligt skjuter ut åt alla håll och kanter. Ja just. Jag menar kaffe.

Känner du dig sugen på att bli den första som får ett signerat exemplar? Skriv in det som en kommentar i denna blogg så lägger jag in dig i listan av de som förbokat boken!

Har du synpunkter kring namnet eller färgerna? Jag är glad om du skriver om det med. Även om jag kanske envisas med "my way" så älskar jag ändå att du vet bättre.....

:-)


================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:

Sex heta Röda - Webshop

e-Bok

www.lajoanis.se

Filmen om att skriva en bok!

================================================================

Om du på något sätt behöver hjälp och jag har möjlighet att hjälp dig, gör jag gärna det. 

Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.

 

Blöder verkligen alla ? (del 99)

I boken rinner det en del blod. På vissa ställen står det inget om blod, men texten framkallar ändå bilder hos vissa läsare som framstår mer kända blodsbad som rena idyller. På andra ställen i boken får läsaren oavsett om denna vill det eller inte smaska i blodstänkta sidor för att ta sig fram.

Jag mötte för några veckor sedan ett väsen som bar det sköna namnet Aschima. En förenklad stavning av Aschima skulle kunna vara utan "c", vilket skulle betyda "Dyrbarare än guld". Jag tror att det väsen jag mötte indikerade med sitt extra "c", att hon verkligen vare sig är dyrbarare än nått annat trots att hon självklart är ovärderlig. Ett ovärderligt väsen.

Om någon skulle få för sig att hugga av hennes högra ben så intygade hon för oss som lyssnade att tre saker skulle hända. Det första var att hon skulle stå på det andra benet. Det andra var att hon skulle få ont och det tredje var att hon skulle säga till den illvillige som höll i yxan.

Usch på dig till lilla busfrö.

Ingen ambulans eftersom det inte fanns något som behövde räddas. Som det väsen hon är lever Aschima bara tillfälligtvis i hennes kropp. Hon är vaken och vet. Jag tror i alla fall att blodet skulle sprutat ut nedanför snittet oavsett om hon stod på det andra benet eller inte. 

Jag blir berörd när jag får den otacksamma uppgiften att bli förnekad. Att påstå något annat skulle vara direkt att tala i tungor. Det spelar faktiskt ingen roll att jag räknat med att ingen vill ta hand om min bok och göra den till sin angelägenhet. Det gör ont i alla fall. Den senaste refuseringen på från det lilla förlaget Brombergs, med bara sex anställda.

Nyckelordet verkar vara tyvärr. Precis som om de hade velat något annat. Det finns säkert andra författare som skrivit andra böcker som just Brombergs vill ge ut. Det som inte känns bra för Svenska förlag, författare och svensk bokpublik är att det verkar vara så att i stort sett alla författare blöder tillsammans med alla Sveriges bokförlag. Brombergs resultatsiffror de senaste två åren visar på att de blöder. Kanske inte som en stucken gris, men blöder gör det. Det är helt klart.

================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:

Sex heta Röda - Webshop

e-Bok

www.lajoanis.se

Filmen om att skriva en bok!

================================================================

Om du på något sätt behöver hjälp och jag har möjlighet att hjälp dig, gör jag gärna det. 

Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.

 

Det är kanske döden som är livet? (del 98)

När nordanvinden piskar mot mitt ansikte känns det ganska bistert att leva. Utan att riktigt förstå varför känns acceptansen av den insikten helt självklar. Lika självklart som att inget är för evigt. Min blicken söker sig mot öster där den mytomspunna huset fortfarande står kvar. Spökhuset. Nu var ju inte spökhuset ett hus med spöken, utan en gammal ladugård med en mängd spännande rum och hemliga utrymmen som kunde göra vilket barn som helst lycklig. Det var verkligen en plats där drömmar fick liv och kreativiteten bara forsade fram. Precis som forsnackarna längs med älven som skapade de ett vitt skum på ytan, som med vattnets fart, ilade ner mot havet. Ibland hade kreativiteten varit lite väl kreativ, då lekarna slutade med att ingen av barnen var glada någonstans. Vid andra tillfällen, hade de kreativa lekarna blivit till drömmar, som jag burit på under hela mitt liv. Vissa av drömmarna, hade jag delat med andra människor, som korsat min väg. Några av drömmarna hade genom detta blivit något, som någon trodde på, som någon ville bygga på, som någon gjorde till en ny sanning. Till en ny verklighet. Det är så en ungdomsgård i bun fungerar. Tankarna dansade från goa ungdomsminnen om små, små detaljer som hade hänt i den egendomliga gården för ungdomar, till en text som landade i boken för arton månader sedan.

”Här finns ingen toalett, men däremot ett utedass.”, svarade jag och log ännu mer när jag såg Nilas förskräckta min, i hennes vackra ansikte.

”Kom så jag skall visa dig.”

Jag tog tag i Nilas hand, samtidigt som jag greppade ett paket våtservetter och en toalettrulle, innan jag vänligt men bestämt, ledde Nila mot hennes öde i utedasset. Nu var det ju så, att utedasset inte heller var ett helt vanligt utedass, utan var ett utedass i spökhuset. Det var inget som jag talade om för Nila, eftersom det fanns en uppenbar risk, att hon inte skulle sätta sin fot där, om hon fick höra namnet först. Det var något jag skulle berätta för henne senare, när vi värmt upp bastun, för att göra oss klara inför middagen. Någon dusch eller badkar, kunde ju inte gården heller erbjuda. Det var heller inget, som jag just nu berättade om, för Nila. Tids nog fick hon uppleva och inse detta själv."

Jag vidare vandrar ner mot älven omgiven av mina egna tankar, som är en blandning mellan dåtid, nutid och framtid. Inte en helt ovanlig blandning för mig kan jag tycka. Jag ser med ledsamhet hur byggnaderna plågas av väder och vind. Från ovan kastas det vatten i både flytande och fast form. Från sidan trycker de tunga nordliga vindarna på och försöker oavbrutet att bryta upp de plåttak som tröstlöst försöker skydda de enkla men anrika husen. Underifrån äter jorden upp husen som var så viktiga för så många från förr. Husen ser ut att sjunka ihop, som om de själva förberedde sig för sin egen efterlängtade död. Det är ju det som är livet. 

================================================================
Om du är intresserad av boken som blev effekten av allt detta hittar du den här:

Sex heta Röda - Webshop

e-Bok

www.lajoanis.se

Filmen om att skriva en bok!

================================================================

Om du på något sätt behöver hjälp och jag har möjlighet att hjälp dig, gör jag gärna det. 

Jonny Siikavaara, Visar vägen, helst utan att vara i vägen.